En balja empati i skutan

En mycket intressant debatt att följa internt i piratpartiet angående transparens vs integritet.Jag tycker i princip hela debatten missar målet. Det enda vi gör är att skjuta oss själva i foten med piratbössan.

Falkvinge skriver att MP inte ser skillnad på transparens och integritet. Jag vet inte vem det är som inte har sina koncept rätt uppspaltade. Transparens innebär att medborgarna kan kontrollera vad de folkvalda tar för beslut, och hur dessa beslut genomförs ute på myndigheter. Det innebär alltså att vi får en möjlighet att kontrollera att saker går rätt till, och förhoppningsvis i längden rätta till problemen.

Detta står absolut inte i någon som helst sorts motsatsställning till enskilda funktionärers integritet. Transparensen finns där så länge vi kan filma ett problem i en vallokal. Att inte ta hänsyn till funktionärers integritet när filmen publiceras gagnar inte denna transparens över huvud taget — och de individuella påföljderna av detta för inblandade är det rättsväsendets sak att avgöra.

Man kan diskutera om personen i fråga har rätt till sin integritet i sin roll — jag menar att det inte spelar någon roll. Vi ska vara bäst på integritetsfrågor, och därför bör vi skydda även myndighetsutövares integritet så långt det går.

Det finns egentligen två saker som är intressanta i debatten:

1. Var det rätt eller fel att visa ansiktet? På något konstigt sätt besvaras detta nästan aldrig — alla inlägg om “det va lite kränkande och framför allt onödigt att hänga ut honom med ansiktet i filmen” besvaras med “vi måste filma för att få bevis!” eller “klart att vi måste publicera filmen!” vilket inte alls går ihop. Väldigt få svar framkommer på den faktiska frågan om varför det är så nödvändigt att visa en persons ansikte.

   Debatten måste komma vidare, och det enda sättet att göra det är att sluta polarisera och börja se nyanserna. Det är i princip ingen som har sagt att det var fel att filma händelsen. Det är i princip ingen som har sagt att det var fel att publicera videon. Så om vi kunde sluta gapa om det (och slänga alla hårda anklagelser om att acceptera valfusk etc i papperskorgen) kan vi kanske ha en konstruktiv diskussion. Mer nyanser, tack.

   Att det skulle vara okej att visa upp ansiktet för att det är ett brott som filmas har jag svårt att äta. Det är inte ens särskilt klart att det är ett brott som filmas — och det är nog ganska tydligt för de flesta om de bara lungar ner sig lite. Han uttalar sig om att han eventuellt kommer att utföra ett brott (slänga valsedlarna), men jag är inte särskilt säker på att det är brottsligt — på samma sätt som att det förmodligen är lagligt att säga “ikväll ska jag köra i 250 till Göteborg”.

   Det enda riktigt bra argument jag har hört för att faktiskt publicera videon oredigerad var att det annars skulle kunna tolkas som att vi redigerat den för att få den att bättre representera våra åsikter (redigerat den till propaganda). Men jag har ändå mycket svårt att se hur ett utsuddat ansikte skulle kunna tolkas så.

   I vilket fall som helst är det av mycket stor vikt för partiet att vi kommer fram till hur sådant ska hanteras i framtiden.

2. Vad ger det här för intryck av partiet? Farmor Gun skrev i en kommentar på opassande att hade inte dom internt kritiska rösterna hörts så hade hon fått svårt att rösta pirat. Jag känner likadant… det här får oss att framstå mer som en arg lynchmob som tar lagen i egna händer än som ett trovärdigt politiskt alternativ. Och om då vi engagerade pirater känner så, hur känner den lite osäkra väljaren?

   Ärligt talat, hur många röster skulle vi kunna förlora på att det fuskas i några vallokaler? Hur många röster förlorar vi på den superaggresiva tonen och oempatiska hållningen? Jag gissar att det här potentiellt kan vara mångdubbelt värre — vi sänker vår trovärdighet på vårt eget expert-område.

Om det sen i någon mening är “rätt” eller “fel” beroende på om mannen är i maktposition, myndihetsutövare eller annat är fullständigt ointressant. Vi ska vara bäst på integritet, vi har råd att dra det ett steg längre. Det är dags att lära sig att det inte bara går att vara den uppkäftige bråkstaken — ibland måste man ha lite empati också.