Deltagarkulturen och dess värde
En länk någon postade på Twitter idag ledde mig till en video på Youtube, vid namn Total Eclipse of the Heart — Literal Video Version. Här har någon tagit låten och dess video, skrivit om texten till att vara precis det som visas i videon. Det hela blir en härlig kommentar som verkligen synliggör hur absurd videon är, och samtidigt väldigt roligt.
Det slog mig när jag satt och tittade på den att det här är ett perfekt exempel på hur någon har tagit kultur, lagt till sina egna tankar och sin egen kreativitet och uppnått något helt nytt, som inte alls var “meningen” hos ursprungsskaparen, men som ändå säger något för andra människor.
Det visar sig att det finns en hel grupp människor ute på nätet som sysslar med att sätta ihop dylika videor till diverse låtar — en hel subkultur av kreativa människor som inte skulle kunnat existera om det inte gick att dela kultur.
Det här skulle naturligtvis helst de gamla skivbolagen sätta stopp för, eftersom de anser att de förlorar pengar på att någon får höra Total Eclipse of the Heart utan att betala. Sanningen är naturligtvis att om inte videon fanns på youtube så skulle jag absolut inte fått för mig att lyssna på den låten idag. Inte nog med att det är en fri kulturyttring av någon annan nätmedborgare, det är också gratis reklam på det sättet.
Frågan är alltså om vi ska låta vinstintressen hos bolagsbossarna eller denna fantastiskt rika kulturyttring visa vägen in i framtiden.
