Övervakningens tidslinje: Del 2 – Ett nexus av möjligheter

Postat Sunday, December 20, 2009 om Integritet

Detta är andra delen i en tre delars serie om hur övervakningen utvecklats och vart den är på väg:

  1. Historik — I första delen gav jag lite bakgrund och historia om övervakning som fenomen och teknologi.
  2. Ett nexus av möjligheter — Denna del diskuterar de unika förutsättningar som gäller just nu och som lett till den situation vi är i idag.
  3. En självuppfyllande profetia? — Jag drar mig till att sia lite om de olika möjligheter och risker som finns med övervakningsteknologi i framtiden.

Jag börjar med en liten varning. Den här artikeln innehåller en hel del referenser till “den äldre” och “den yngre” generationen. Dessa är menade som förenklade begrepp. Jag är mycket väl medveten om att det finns yngre människor med en total avsaknad av förståelse för internet och modern teknologi, precis som det finns äldre människor som har järnkoll.

Ett sluttande plan

Till att börja med borde det stå ganska klart från historiken i del ett att politikers övervakningslusta inte är något nytt. Det som saknats har varit de tekniska möjligheterna. Det har aldrig varit omtyckt, så man har gjort det i smyg (alltifrån medeltidens titthål till Shamrocks avlyssning av telegrafi, IB-affären eller FRAs olagliga spaning), men man har ändå gjort det när man fått möjlighet. Jag skulle vilja påstå att det helt enkelt går tillbaks till en mycket mänsklig paranoia och det maktbegär som oundvikligen sätter in i alla sorters maktsituationer.

Alltså, ju mer det går att övervaka, desto mer vill makthavare övervaka. Vad är då skillnaden nu? Skillnaden är att vi låter det ske. Då menar jag inte nödvändigtvis “vi” som du och jag, kära läsare, men i någon mening så låter “vi” andra (icke-makthavare) det ske nu, världen över, vilket vi inte har förut. Se hur Shamrock omedelbart fick stängas när dess existens avslöjades, till exempel.

Kameraskylt

Fredrik Holmbom skriver hos opassande i en läsvärd artikel:

Jag är osäker på när det började vända, också svårt att peka ut en direkt orsak utan att låta som en konspirationsteoretiker. Vad som är mycket uppenbart är ialla fall att efter elfte september så eskalerade inskräkningarna i vår så svårt vunna frihet.

Jag vill mena att det egentligen aldrig vände på det sättet, och att det egentligen inte har eskalerat överlag. Det som har hänt är en glidning där det som makthavare olagligt gjort i det dolda lagfästs och tillåts, och att övervakning applicerats på nya områden i större utsträckning än tidigare. Detta gäller många aspekter av totalitärt maktutövande, inte bara övervakning.

Vi ser hur FRAs olagliga kabelspaning leder till ändringar i lagen snarare än beivras — på precis samma sätt som den olagliga polisbrutaliteten i samband med göteborgskravallerna 2001 aldrig följdes upp med straff för de ansvariga, utan där utvecklingen gått åt motsatt håll — samma sorts brutalitet är nu laglig i Danmark under den så kallade “lymmellagen”.

cop15policeclown

Jämför stängningen av Shamrock och IB-affären med hur Sveriges riksdag klubbar igenom FRA-lagen och diskuterar teledatalagring helt öppet, utan några större protester. Det har tidigare krävts hot och terror i öststats-stil för att undvika massiva protester för dylikt — här blir det visserligen upprört i bloggosfären, men något massivt folkligt motstånd kan man knappast tala om. Lite andra toner är det i länder där folk faktiskt upplevt öststatsterrorn, men där sitter ju dessvärre den gamla batonginstinkten i också.

I takt med att övervakningsmöjligheterna ökar följer övervakningsivern i någon mån med, men protesterna tycks inte ha hängt med i utvecklingen. Varför?

I någon mening finns en effekt som att “koka en groda” — i takt med att vi vänjer oss vid att leva ett alltmer övervakat liv kan övervakningen trappas upp… och särskilt när det gäller övervakningskameror är det mycket tydligt hur detta har skett om man ser till historien. Ofta handlar argumentationen om vår säkerhet eller bekvämlighet. Det sker av ren slentrian när nya, bekväma teknologier införs, utan att särskilt många egentligen reflekterar över varför det ska komma med integritetskränkning och övervakning på köpet.

Men Internet, mobiltelefoner och den totalövervakning som FRA och datalagringsdirektivet innebär? Det ligger något mer och lurar i vassen här.

Maktfördelning och förståelse

Lite förenklat kan man säga att maktkoncentrationen i samhället är direkt proportionelig mot ålder. Det finns både en större grupp äldre människor och mer inflytande hos äldre, om inte annat som en direkt följd av att de haft tid att skaffa sig kontakter och inflytande. Detta blir extra tydligt när man ser till lagstiftande parlament världen över, där medelåldern ofta är mycket hög.

Votering

Det är ingen nyhet att yngre människor tenderar att ha en mer radikal hållning än äldre. Ungdomsförbunden är betydligt mer spretiga i sin hållning politiskt än sina moderpartier, som alla drar åt mitten (särskilt på senare år). Det kan ha mycket naturliga orsaker i att det med åldern finns tendenser att samla på sig fler beroenden — en familj att försörja kräver att man är mer försiktig (dvs konservativ) med det man har. Samtidigt skulle man kunna tänka sig att ålder innebär en möjlighet att samla på sig erfarenheter och insikt om varför ungdomens hastiga slutsatser inte håller.

Vad har då allt detta att göra med övervakning? Jo, just i övervaknings- och integritets-frågorna är nämligen samtliga ungdomsförbunden rörande överens, och samtliga har precis motsatt hållning mot moderpartierna. De enda partier som delar ungdomsförbundens inställning är partier med stor del unga medlemmar och väljare. Hur kommer detta sig, när ungdomen brukar vara så spretig när det gäller starka åsikter?

Svaret är helt enkelt att övervakningsfrågan har blivit svår att förstå för den äldre generationen. Det senaste årtiondet har inneburit en teknologisk revolution med resultatet att den unga generationen lever sina liv på ett fullständigt annorlunda sätt än deras föräldrar gjorde.

Det handlar inte om ett litet skifte, utan om något fundamentalt. Tänk på nivån “läskunnighet”, så kanske vi kommer i närheten av något. En generation som inte är läskunning kan omöjligt förstå hela vidden av en yngre generations beroende av böcker och annan skriftlig information. Kan få en hint, kanske, men aldrig verkligen förstå — utan att själva lära sig läsa.

Detsamma händer i dagens samhälle, men med datorvana och internetkännedom. Den äldre generationen förstår till stora delar inte hur livet hänger ihop för den yngre generationen, och i samband med det varför övervakning och filtrering av “webben” är ett så stort problem.

Terroristhotet — Ett nexus av möjligheter

När man lägger samman oförståelsen för vad förändringarna egentligen betyder med en till synes hotfull situation går det (relativt enkelt) att övertala människor att det är rimliga åtgärder för att åtgärda hotet. För människor som helt saknar möjlighet att avgöra vad chansen är att åtgärderna lyckas eller vad det har för påverkan på vanliga människors liv och kommunikation verkar det som om politikerna gör det som måste göras. Det är dessa människor som köper argumenten om att FRA behöver få kabelspana för att skydda Svenska soldater i Afganistan eller förhindra terrorattentat på hemmaplan. Den yngre generation som ser rakt igenom denna argumentation är just nu i minoritet.

Detta är det nexus av möjligheter där vi befinner oss, och där politikerna uppenbarligen sett chansen: Ett stort steg mot ett säkrande av makten för de styrande är möjligt och sker som ett uttryck för det totala demokratiförakt som ofta tycks råda hos toppolitiker, på ett sätt som kommer ha mycket stor påverkan på livet i framtiden, men där det är en minoritet av folket som faktiskt förstår vad det är som händer.

Storebror ser dig

De politiker i toppskiktet som genomför detta är med säkerhet fullständigt medvetna om konsekvenserna av övervakningen. En del som röstar med är oförstående, en del lurade, ytterligare en del helt enkelt tvingade. Att hela processen är fullständigt demokratifientlig rör dem inte, precis som det aldrig gjort det förut. Då fick man smussla med det, nu har man chansen att göra det öppet och i betydligt högre takt.

Jag vill mena att den accelleration i övervakning som skett i och med Internets genombrott i samhället skulle vara omöjlig om 10 år, när en avsevärd mängd unga som växt upp med teknologin fått rösträtt och tagit sin plats i samhällsdebatten.

Det är även det här som gör att Fredrik hade sådana problem att uttrycka sig hos opassande utan att låta konspiratorisk, och som gör att Piratpartiet gärna ses som skriktigt och vår argumentation gärna ses som överdriven — om man sätter sig in i den äldre generationens situation så är det en fullständigt naturlig reaktion — “övervaka allt? så illa kan det väl ändå inte vara utan att fler reagerar?”.

Det enda som kan göras åt det är att många på en lokal nivå försöker förklara för sin omgivning. Om den enda informationen kommer från ett politiskt parti som tycks ha mycket konstiga åsikter (“ska det vara tillåtet att stjäla?!”) och som lätt avfärdas kommer det aldrig gå att vända den här trenden. Om vi alla sprider informationen till våra nära så kommer det kunna tas på mycket större allvar.

Vart vi tar vägen i framtiden återstår att se, och det kommer den tredje och avslutande delen i denna artikelserie att handla om.


Bildcredits: Mikael Hedberg (CC0), Chuckumentary, Anna T, Henrik Ström.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

  1. Nexus! pratar alla om blade runner eller?