Anlednngen att nämna invandrarbakgrunden som jag ser det är precis det jag skriver i inlägget: en känga åt alla svenskar med “mata mig”-attityd.

Det finns en gränsdragning i alla sorters “kränkt”-situationer, till den milda grad att man kan bli kränkt av ett “tack så mycket”. Lite så här.

I grunden måste det ju finnas något att bli kränkt över, och i detta fall tycks det enda som finns att bli kränkt över just tanken på att någon måste torka bajs, som att detta inte var ett jobb likt andra som behöver göras. “Kränkningen” i situationen ligger i synen att städning är något som svenskar är för fina för, snarare än i att berömma någon med invandrarbakgrund för bra städning.

Så, om jag uppfattar något som kränkande mot mig så är det egentligen bara jag som kränker mig själv? Vet inte riktigt om jag håller med där. Precis som skönhet ligger i betraktarens ögon ligger kränkningar i åhörarens öron. Uppfattas ett uttalande som rasistiskt så är det onekligen det, även om man inte hade det som avsikt.

Personligen hade jag mer tyckt synd om någon som tvingats iväg på 15 minuter för att torka upp bajs istället för att bli nöjd över att själv ha sluppit ta hand om det. Att nämna invandrarbakgrund känns inte som relevant för något alls.