Gästblogg: Mattias Bjärnemalms bloggturné

Postat Thursday, September 9, 2010 om Piratpartiet

För första gången har jag bestämt mig för att ta in en gästbloggare på Skivad lime. Har du också något att säga som du tycker skulle passa här? Kontakta mig i så fall. Idag rör det sig om Mattias Bjärnemalm som under de sista veckorna fram till valet gör en turné över olika bloggar, och idag har turen kommit hit.


Det här är nionde dagen i min gästbloggsturné som jag kör fram till valet hos olika pirater runtom i landet.

Jag fick en förfrågan om att skriva lite kring affischering i en kommentar på mitt inlägg igår. Och när jag nu bett om uppslag att skriva om vore det ju en smula förmätet om jag inte följde upp på de förslag som kommer in 🙂 Så här kommer lite blandade tankar kring hur man bör tänka kring affischering.

Min erfarenhet av affischering kommer mestadels från tiden före jag var aktiv i Piratpartiet. Jag jobbade under ett antal år på en studentnation i Lund vid sidan av mina studier. Jag hade lite olika uppdrag och var bland annat under ett år heltidsarvoderad som verksamhetsansvarig för vår mat- och dryckesversamhet. Dessutom var jag huvudansvarig för vår vinterlovsklubb under ett par vintrar, och oftast även inblandad en hel del i vår sommarklubb. Ett återkommande arbete som därmed landade på mitt bord var just affischering för våra klubbar. Faktum är att jag affischerade så ofta att jag skaffade mig en egen ”katschonka” (dvs en häftpistol) eftersom jag inte tyckte att jag ville lägga tid på att gå till expeditionen och kvittera ut en av nationen jämt och ständigt. Och även om jag inte har full koll på var den ligger just nu (jag gissar på att den är nedpackad i en kartong i ett källarlager i Uppsala) så kom den väl till använding under våren och sommaren 2006 när jag var valkretsledare för Piratpartiet i Skånes södra valkrets.

Men låt mig alltså återvända till själva affischeringen. Hur den går till tror jag inte att jag egentligen behöver förklara. Man behöver en affisch, något att sätta fast den med och något att sätta fast den på.

Själva affischen behöver jag nog inte prata om. Beställ rikligt med affischer ur partiets shop, och komplettera eventuellt med egen information om lokalvalskampanjer eller liknande. Se alltid till att ha mer än en typ av affischer. Ofta vill man sätta upp flera affischer på samma ställe, och det ser bättre ut om man i så fall sätter upp olika affischer. Även om den enda skillnaden är att det är olika bilder på dem. Ha även gärna en affisch i mindre format för att sätta upp på platser där man inte kan eller får sätta upp större affischer.

När det gäller fästanordningar så bör man alltid ha med sig tre saker: Katschonka, häftstift samt bra tejp. Katschonkan använder man till de flesta underlag (träd, staket, affischpelare etc). Häftstiften har man till anslagstavlor inomhus (nästan alla ställen som har anslagstavlor inomhus ogillar om man använder katschonkas). Tejpen slutligen använder man om man inte vill skada underlaget, eller om undelaget är av plåt och därmed inte så mottagligt för häftstift.

Det finns två ytterliggare fästanordningar som kan vara bra att ha vid särskilda tillfällen. Den ena är tapetklister. Det är utan tvekan den bästa fästanordningen om man ska affischera på elskåp. Nu vill jag absolut inte uppmuntra till olaglig affischering, men min erfarenhet säger mig att på vissa orter är det sådan brist på lagliga affischeringsytor att det blivit en socialt accepterad norm att affischera på elskåp. På andra orter medför det allmänt missnöje och höga böter om man blir ertappad. Även om man inte tänker ge sig på elskåpen kan tapetklister vara en bra häftanordning om ortens affischeringspelare är så överfyllda att häftstiften till en ny affisch bara fastnar i de underliggande affischerna och inte i själva pelaren.

Den andra fästanordningen som är värd att nämna är spånskivor och buntband. Har du två spånskivor med hål borrade i sig i överkanten kan du sätta den på var sin sida om en pelare av lämpligt slag och sen sätta fast dem med buntband. Det kräver lite förberedelse men på rätt läge kan det ge affischer som sitter kvar väldigt länge.

Så var ska man sätta fast affischen? Det enkla svaret är att man ska sätta den överallt där den syns om det inte finns en god anledning att låta bli. En sådan anledning kan vara att det uppstår negativa konsekvenser om man sätter den på ett visst ställe. Det är till exempel fallet om man sätter upp affischer där det inte är tillåtet. Notera dock att det ofta fungerar utmärkt att sätta affischer på ställen där man inte får. De flesta anmäler inte olaglig affischering om den inte skadat underlaget, men som jag skrev ovan angående elskåp varierar det väldigt mycket från ort till ort. Kolla var alla andra affischerar och sätt där. Själv affischerade jag alltid på trästaketet till en skola i Lund. Det var inte tillåtet, och vaktmästaren brukade plocka ner alla affischer som kom upp en gång i veckan. Men när man väl vant sig vilken dag han gick sin rensningsrunda kunde man anpassa sig så affischena fick sitta där i sex dagar innan de försvann. Vilket är en lång livslängd för en affisch.

Vanliga platser man kan affischera på är affischpelare på stan, anslagstavlor på bibliotek, i skolor, på muséer och andra offentliga platser. Särskilt högskolor/universitet brukar ha gott om anslagstavlor man kan använda. På många orter brukar det även finnas anslagstavlor i livsmedelsbutiker där man kan få sätta upp en affisch om man ber snällt. Även trappuppgångar i bostadshus kan ha anslagstavlor. Olagliga platser att affischera på är staket, elskåp, lyktstolpar samt de träskivor som brukar sättas upp utanpå byggplatser.

Var man sätter affischerna och hur man sätter fast dem är två faktorer som påverkar hur länge de får sitta uppe. En annan faktor är hur pass mycket konkurrens om affischutrymmet det finns. På populära anslagstavlor sätts affischer över ganska fort, och vill man att budskapet ska synas där får man ofta gå dit dagligen med en ny affisch. En tredje faktor som påverkar är närvaron av fundamentalistiska antipirater. En del människor hatar oss helt enkelt så mycket att de kommer riva ner våra affischer så fort de ser dem. Bor det en sådan person i området är det enklaste oftast att strunta i att affischera på det stället.

Andra ställen som man inte ska affischera på är på broar och vid allmänna vägar (om man inte har tillstånd till det). Vägverket ser alla otillåtna affischer som en trafikfara (men om man har tillstånd är de helt ofarliga för bilister) varför de brukar vara ganska duktiga på att rensa bort saker som kommer upp vid vägar. Inte sällan följer de även upp med en anmälan, vilket vi ju gärna slipper.

Affischeringens smultronställen är de ställena där andra inte kommer åt att affischera över. Kan man komma åt att sätta upp en affisch högt upp brukar den till exempel få sitta kvar orörd ganska länge. Ett annat ställe där den kan sitta ostörd fram till valet är i butiker där ägaren är positiv till oss. Då är det bara att fråga snällt om man får man får sätta en affisch i butiken. Kolla runt i butiker där du känner någon som jobbar, eller där du tror de kan vara positiva till oss (exempelvis datorbutiker och spelbutiker).

Hur utför du då själva affischeringen? Bästa sättet är att se till att ni är två aktiva som har lite koll. En sköter själva affischerandet och den andra är trevligt sällskap, håller reda på häftstift och tejp samt pratar med förbipasserande som stannar (ha gärna med flyers att dela ut till dem som kommer fram). Planera rutten i förväg och räkna ut hur många affischer som du kommer göra av med. 2-3 affischer per ställe är en bra tumregel. Köp även en påse lösgodis och ha med dig när du affischerar. Det kommer glädja både dig och din medaffischerare och göra rundan betydligt roligare.

Skicka även ut ett mail till alla medlemmar och efterlys affischeringssällskap. Att gå en lång promenad tillsammans är ett utmärkt sätt att lära känna någon, och många aktiva som kanske är för blyga för att vilja dela ut flygblad eller bemanna en valstuga kan tänka sig att hjälpa till med affischering om de vet att de inte kommer behöva göra det ensamma. Och när de väl ställt upp på att hänga med på en runda har du gott om tid på dig att övertyga dem om att de även vill hjälpa till med annat valarbete.

När affischerna väl är uppe gäller det att hålla koll på hur länge de sitter så du vet när du måste ut på nästa runda. Allt som är längre än två dagar på en allmän anslagstavla eller affischeringspelare är en framgång, för längre än så brukar affischer inte få sitta orörda utan att bli överaffischerade. Ta därför gärna och gör till en daglig vana att gå/jogga/cykla samma runda som du gick när du satte upp affischerna så ser du om de försvunnit eller blivit översatta. Har du en hund är det en utmärkt anledning att promenera runt. Har du själv inte en hund men känner någon som har kan du berätta var du affischerat och be den personen hålla koll åt dig. Det kostar dem inget extra att göra dig den tjänsten när de ändå är ute och går.

En sista kommentar som kan vara värd att säga är att det är en vecka kvar till valet nu. Normalt skulle jag råda folk att visa hänsyn mot andra affischer och försöka undvika att sätta över alla affischer från en annan grupp. Det brukar annars lätt bli en upptrappning som snabbt eskalerar till regelrätt affischeringskrig. Men med så här få dagar kvar är det inget att tänka på. Kör järnet och sätt upp så mycket ni bara kan överallt och hoppas att ingen hinner samla sig för en motoffensiv före valet 🙂

Imorgon fortsätter min gästbloggsturné på Mikael Nilssons blogg. Håll utkik efter mig där!

  1. Många bra tips!

    Låt mig dela med mig av en anekdot. Jag känner en man som är ansvarig för ett av kommunens affischeringsskåp på gågatan i en mindre stad. Det är han som håller efter det, ser till att gamla affischer tas ner och nya kommer upp. Det är alltså ett skåp, med låsta glasdörrar. Inför valet 2006 hade några driftiga pirater affischerat ovanpå glasdörrarna. Min gode vän fick spendera mycket tid med att inte bara ta ner de olovliga affischerna utan även göra rent efter den tejp som använts.
    Nu, den här mannen känner ett par aktiva och passionerade pirater. Han är lite nyfiken på våra frågor och diskuterar gärna. Men efter den där incidenten, för fyra år sedan, är han milt sagt irriterad på PP. När han pratar om oss pratar han inte om våra frågor utan om den där dagen han tvingades till en massa onödigt arbete.
    Hur många röster hade vi kunnat så ett frö till genom hans eventuella intresse, och hur många har vi tappat ohjälpligen? Respekt vid affischering är viktigare än kanske många av oss inser.

  2. Tackar, fantastiskt! Hmm, själv är jag inne på att sätta upp klistermärken på lyktstolpar, gärna vid busshållplatser och andra trafikknutpunkter. Det blir inte så snabbt nedrivna ju.. och förmedlar åtminstone budskapet att “vi är med i det här valet — vi har inte försvunnit!”. Åsikter, någon?

  3. HugeHedon:

    Det beror på vem du vill nå. Klisterlappar appelerar till unga som brukar kolla vad som står på dem. Äldre tenderar att inte se vad klisterlapparna föreställer eftersom de ser dem som klotter/skadegörelse.

    Så visst, sätt dem på lyktstolpar kring gymnasieskolor, men strunta i att sätta upp dem på lyktstolparna vid äldreboenden.

  4. Hehe, bra tips. Ja, det är kanske inte äldre utan snarare yngre som är den lågt hängande frukten, så varför inte.

  5. Mycket bra tips! Affischering är ett toppenbra sätt att visa att vi finns. Det finns en affisch någonstans mellan Uppsala och Rättvik som sitter kvar sedan EU-valet, och jag blir alltid lika glad när jag ser den =)

    En detalj angående affischering med spånskivor; jag är rätt så övertygad om att man behöver tillstånd för det och att man måste ta bort dem efter valet. Bra att tänka på!

  6. […] ”Terobi” Grosse, Fredrik Holmbom, Tess ”Tsim” Lindholm, Björn Felten, Mikael Hedberg, Mikael Nilsson, Victoria Westberg, Hanna Dönsberg, 2022, Johanna Julén, Emil Isberg,  Sophia […]