Detta om rösträtt för män och kvinnor

Postat Saturday, April 9, 2011 om Jämställdhet

Till mitt tidigare inlägg om antirasistiska och feministiska dum-reaktioner kom den alltid obligatoriska diskussionen om rösträtt upp, eftersom jag nämnt kvinnlig rösträtt som något positivt som uppnåtts. Det tycks som att det krävdes ett lika extremt uttalande från antifeministiskt håll för att på något sätt ge inlägget extra poäng.

Det som brukar tas upp är att män inte fick allmän rösträtt förrns efter kvinnor, eftersom det förelåg ett så kallat ordentlighetsstreck som bland annat innebar att män måste ha fullgjort värnplikt för att få rösta. På något sätt tycks denna oförrätt göra att ojämställdheten med avsaknaden av kvinnlig rösträtt inte bör diskuteras.

Till att börja med måste jag kommentera detta med ett tips till antifeministerna: lägg ner. Det är både ett fullständigt ignorant påstående (se nedan) och skapar dessutom en enorm antipati för hela mansrörelsen. Det är ett exempel på precis samma förnekelse som feministerna visar prov på när det gäller nästan samtliga mansfrågor och det gynnar ingen.

I vilket fall som helst tycks en historialektion vara på sin plats.

Rösträtten i Sverige begynnade något förenklat 1866 i en annorlunda struktur där inkomsten var relativ till röstmängd. En person kunde alltså ha fler röster än en. Tanken var här att den som betalade mycket skatt skulle också få ha mycket att säga till om när det gällde hur de användes (och även bolag hade rösträtt).

Den allmäna rösträtt som vi har idag stammar från 1909, då rösträtt för medborgare infördes med en röst per röstande och proportionellt utfall i riksdagen. För rösträtt krävdes ordentlighetsstreck vilket innebar fullgjord värnplikt och inbetald skatt till stat och kommun de senaste tre åren. Även fängelseinterner och människor med stöd från fattigvården (tänk socialbidrag) undantogs rösträtt.

Allmän och lika rösträtt för kvinnor och män infördes 1919. Ordentlighetsstrecken kvarstod dock, men utan kravet om värnplikt för kvinnor. Detta innebar att ett extra krav ställdes på män som inte ställdes på kvinnor för att erhålla rösträtt — ett klart jämställdhetsproblem. Kravet på fullgjord värnplikt för män avskaffades 1923.

Sedan dess har vi alltså haft samma krav på män och kvinnor, även om ordentlighetsstrecken kvarstått och avskaffat successivt. Jag tänker inte gå in på detaljerna om hur, för det är liksom ointressant i sammanhanget.

Under perioden 1866-1919 hade kvinnor mycket begränsad rösträtt, och män till olika (minskande) grad begränsad rösträtt, vilket absolut var en kvinnofråga. Detta kan antas ha drabbat en överväldigande majoritet av kvinnorna. Under perioden 1919-1923 (alltså valet 1921) hade män ett extra krav för sin rösträtt, vilket absolut var en mansfråga. Detta drabbade mindre än 2% av männen.

Det krävs ett enormt tunnelseende för att tycka att 1923 är senare än 1919 och därför värre, utan att se till omständigheterna kring vem som drabbades och till vilken grad detta var ett problem. Att bara säga “allmän värnplikt infördes senare för män” är fullständigt ignorant.

Missförstå mig inte här, jag tycker nyanserna är viktiga att ha i åtanke… men en situation där majoriteten kvinnor under decennier inte får rösta är ett större jämställdhetsproblem än ett val där mindre än 2% av männen inte fick rösta. Den kvinnliga rösträtten var ett jättekliv framåt i jämställdhetskampen. Att inta en förnekande hållning att den allmäna rösträtten var en jämställdhetsfråga där män förfördelas framstår helt enkelt som enormt osympatisk historievrevisionism.


Bildcredits: LuMaxArt

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

  1. Jag vill specifikt undvika att ställa könen mot varandra.

    Du har misstolkat den ståndpunkt jag uttryckt i kommentarer till din tidigare bloggpost. Jag argumenterar inte för att införandet av rösträtten är mansförtryck; däremot argumenterar jag mot att framställa den förenklade bilden av att vi hade allmän rösträtt från 1921 och allmän manlig rösträtt innan. Du får i dagens bloggpost med en bra sammanfattning som visar att så inte är fallet.

    Jag kan inte hålla med om att rösträttens införande var en jämställdhetsfråga i första hand. Man kan med viss rätt fråga varför vanliga kvinnor inte fick rösträtt samtidigt som vanliga män fick det 1909 med effekt 1911. Men man bör hellre fråga varför inte folk i allmänhet fick rösta förrän en bit in på 1900-talet. När väl de vanliga männen fick tillgång till makten (till skillnad från någon form av elitstyre innan) beslutades om kvinnors rösträtt ganska snabbt (8 år). Hade hypotetiskt kvinnor fått motsvarande rätt hade de antagligen gjort samma sak. Det viktiga var, tror jag, att få in tillräckligt många “vanliga människor”.

    (Sedan är jag är emot knee-jerk-reaktioner på varje antydan att kvinnor haft ens marginella historiska fördelar, och ber dig att inte raljera över det, än mindre skriva hela bloggposter. 😉

  2. Mikael!

    Visst var det fler män än kvinnor som hade rösträtt innan den allmänna rösträtten infördes i början av 1900-talet. Färre kvinnor i de högre samhällsklasserna (som hade rösträtt) hade de inkomsterna som krävdes. Den stora skaran män och kvinnor (vanligt folk) hade dock ingen rösträtt alls! Rösträttsfrågan var först och främst en klassfråga. Det var också liberalerna och socialdemokraterna som sedan slutet av 1800-talet drev frågan om allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män.

    I samband med att man från statens sida ville avskaffa det gamla indeltesystemet inom krigsmakten och ersätta detta med en allmän värnplikt så kopplades detta till rösträttsfrågan. Den allmänna rösträtten röstades igenom med förbihållet att män måste ha genomfört värnplikten för att få rösta, motsvarande krav fanns dock ej för kvinnor. Dock togs kravet på genomförd värnplikt för att få rösta även bort för män ett par år senare, men skyldigheten att genomföra värnplikt fanns som vi alla vet kvar till för bara några år sedan.

    Visst är det bra att kvinnor har rösträtt, men det har aldrig varit de stora skilnader mellan män och kvinnor som feminister vill påskins och det har inte i första hand varit en kvinnofråga att driva fram kvinnlig rösträtt i Sverige. Det var en gemensam fråga för både kvinnor och män. Kvinnor och män gick sida vid sida för att kräva allmän och lika rösträtt. Det var framför allt en klassfråga.