Extra Lagrad Svensk Hushållsdata

Postat Wednesday, March 21, 2012 om Integritet

I dag klubbades alltså datalagringsdirektivet i Sveriges riksdag. När beslutet togs strax efter fyratiden på eftermiddagen i dag fullständigt exploderade mitt twitterflöde i ilska. Det är inte så konstigt. Det som däremot får mig att höja på ögonbrynen är att så många uppvisar en sorts förvåning, som att det hade varit mer väntat att något mirakel skulle stoppat beslutet i sista stund.

Det finns en del att säga om direktivet och om beslutet, och en hel del har redan sagts.

Till att börja med anordnar Ung Vänster en workshop med Peter Sunde på ämnet digitalt självförsvar. Ordvalet är helt brilliant, för det visar samtidigt på så många olika aspekter av vad det handlar om. Kryptering för oss vanliga medborgare är inte ett sätt att dölja något fuffens – det är vanligt hederligt självförsvar mot övergrepp. Det är något som används i försvar, inte ett anfallsvapen för terrorister. Samtidigt väcker själva ordets existens en helt annan medvetandenivå om att det finns något att försvara sig mot. Bra jobbat, Ung Vänster!

Så här är det: Okunskapen är stor. Till och med inom de led där man strider mot direktivet. Det var en väldans massor med prat om hur det är dags att börja kryptera sin internetanslutning, som om det stora problemet med direktivet är att staten ser att du anslutit till google.com igen eller ens vad som händer online via din dator. Jag menar nu inte att det inte är ett problem, men det går i alla fall relativt enkelt att komma runt och det finns betydligt värre aspekter.

Det finns bitar av direktivet som inte kommer att gå att komma runt utan att avsevärt begränsa sin användning av modern kommunikaitonsteknologi. Det främsta är att din mobiltelefon kommer att lämna ett spår efter sig. Var den än används kommer din position att sparas tillsammans med informationen om vem du kontaktat. Det enda sättet att komma runt detta är att sluta använda din telefon som telefon (eller se till att telefonen inte kan knytas till dig, vilket blir svårt utan mängder med extra arbete).

Än värre än okunskapen är ointresset. Nästan ingen dök upp till debatten. Röstsiffrorna är förkrossande 233 mot 41. Bara MP och V röstade mot direktivet, tillsammans med någraeldsjälar inom C. Det innebär att en enorm majoritet av det svenska folket representeras av någon som röstat ja. Ramaskriet uteblev… demonstrationerna som föregick beslutet samlade bara den vanliga skaran av engagerade.

En del tror att detta kommer slå tillbaks mot de förtroendevalda nästa val. Man kan ju alltid hoppas men jag tycker det är lite naivt att sätta sin tro till det… nästa val kommer liksom tidigare att handla om vård, om skatter, om skolor och så vidare… i alla fall om ointresset och medvetandenivån om vad som håller på att hända tillåts ligga kvar i bottenläge. Gemene man kommer inte att märka av datalagringen i sin vardag, och det finns trots allt mycket annat skit som är väl värt medborgarnas uppmärksamhet inför ett val.

Tveksamheten inför Piratpartiet är stor var man än vänder sig. Jag har full förståelse för den. Något av de etablerade partierna skulle enkelt kunna snappat en hel del röster på att på allvar anamma frågorna (Centern såg ett tag ut att vara på väg att göra det). Nu håller det fönstret på att stänga sig, där det enda riktigt trovärdiga alternativet kvar är V, som i sin övriga politik inte är mainstream nog att dra så många röster. Naturligtvis finns individer… men det räcker inte — makten hålls av de övervakningsivriga.

Vill vi ändra den väg samhället beslutsamt vandrar måste det helt enkelt till en medvetandeförändring. Det kommer inte att gå att vända detta med en bra valkampanj eller en snabb spurt – detta kräver en maratoninsats där det måste gå upp för varenda medborgare med en mobil precis hur detta påverkar dem, och hur det skulle kunna missbrukas. Det är inte fel att ta till domedagsretoriken när Saurons trupper redan ställt upp sig i led vid landsgränsen.

Låt inte politikerna komma undan med detta nu. De har ljugit och hemlighållt och smusslat för att få igenom detta. De närmsta två åren måste vi konstant tjata och påminna om hur deras beslut påverkar oss, hur landet förvandlats till en övervakningsstat. Att detta konstant finns kvar i allas medvetande är enda chansen att undvika en upprepning av förra valrörelsen där integritetsfrågorna helt enkelt ignorerades ihjäl – det får inte hända igen.

Det kommer kräva mer än samma gamla bloggposter och twittrande. Det kommer krävas att vi hittar på innovativa sätt att nå ut, att beröra. Börja tänk på det redan nu… om några år när valet närmar sig är det för sent.

 


Bildcredits: Chisel Wright.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , .

  1. Väntat, även om jag inte trodde att det skulle vara en så förkrossande majoritet. Det säger något om hur allvarligt läget faktiskt är. Funderar på att åtminstone göra en T-shirt – som jag iallafall kan ha på mig själv i sommar, i protest.

  2. [...] mellanrum. Det skulle aldrig gå att rösta igenom både FRA, IPRED och Datalagringsdirektivet vid ett och samma tillfälle. Då skulle folket rasa. Det är därför politikerna gör det taktiskt, [...]

  3. ptja nu låter Sveriges brösttoner mot övervakande länder ännu mer lite tomma.. känns förjävligt dock, quislingar är väl det första ordet jag associerar med detta.

  4. Det är tjurrusning just nu efter anonymiserings och krypterinstjänster på nätet.

    Riksdagen vann en pyrrhusseger!