En uppvisning i att inte förstå

Postat Sunday, May 31, 2009 om Media

Rapport har idag ett inslag om hur gammelpartierna nu satsar på nätet i sina kampanjer. Kandidaterna “twittrar”, “skriver på facebook”, och allt vad det nu är. Man har till och med hela avdelningar inom partierna som fokuserar uteslutande på “politik på nätet”.

Det är en spännande uppvisning i att totalt missförstå hur Internet och sociala medier fungerar, och det är nästan skrämmande att se.

Det första problemet är förstås att man ser det som någon sorts temporär megafon-teknologi. När det är dags till kampanj, ja då tar man till twitter och facebook, så var det bra sedan. När kampanjen sen är över så kan man lugnt försvinna tillbaks till sina kanslirum, och slippa kommunicera mer med de där jobbiga medborgarna ute på nätet.

Det gör det andra problemet än mer uppenbart: Det handlar fortfarande om en enkelriktad utbasunering av propaganda — den diskussion som annars finns i sociala medier undanbedes. Man är helt enkelt inte intresserad av att framföra budskapet genom någon sorts intellektuelt samtal, utan upprepar som en pappegoja tidigare bestämda budskap

Dessvärre blir det väldigt tydligt för den som på allvar intresserar sig för den nya världen på Internet, och känns som ett rätt billigt sätt att försöka köpa röster. Jag misstänker starkt att det snarare innebär att “väljarna” känner sig en aning förnedrade.

Comments Off on En uppvisning i att inte förstå
Taggat:

Ett tips och ett tack

Postat Friday, May 22, 2009 om Media

I en tid när den större delen av Sveriges journalister mest verkar intresserade av att agera språkrör och megafon åt de styrande politikerna, känner jag att jag måste tipsa om Maciej Zaremba, som för DN skrivit flera artiklar och artikelserier som faktiskt är mycket bra grävande journalistik. Han utmanar det vedertagna, hittar ny information om ämnen som annars stagnerat.

Jag hoppas att fler i journalistkåren tar efter.

Nu senast, i En annan bild av Vojakkala, går han rakt motsatt riktning mot vad andra journalister gjort i många år, och tar reda på information i första hand snarare än att bara lyssna på och nedteckna rykten utan kontroll.

Har du gått om tid kan jag även rekommendera artikelserien “I väntan på Sverige”, om den totalhavererade integrationspolitiken som det annars är så tyst om:

  1. Svensk? Var god dröj!
  2. Mät din snorre
  3. Vilse i mångfalden
  4. Vem äger flaggan?
  5. Landet i nöd och lust
  6. Upptäck Sverige

Jag kan ju avsluta med ett litet smakprov

Först en bekännelse. I åratal vägrade jag visa upp passet när jag flög inom Skandinavien. Gränspolisen vred på körkortet, sedan kom frågan: ”Svensk medborgare?” Jag brukade nicka till svar. ”Talar du svenska?” Ny nick. ”Varför säger du inget?” ”För att jag tror att det är en passkontroll. Inte något jäkla språkprov.”

Det är tydligen inte självklart att journalistik ska innebära grävande, väl underbyggd faktakontroll och väl skrivet resultat längre. Och då måste jag bara sända ut ett stort tack till de som fortfarande orkar hålla fast vid gamla principer.

Comments Off on Ett tips och ett tack
Taggat: