Läget, då?

Postat Monday, September 20, 2010 om Politik

Medan de flesta andra är helt upptagna med att förfasa sig, då, tvingas jag erkänna att det parlamentariska läget blev ganska mycket som jag hoppats. Inte mitt förstahandsval då, med tanke på det katastrofval Piratpartiet gör, utan mitt andrahandsval. Så här skrev jag för exakt en månad sedan:

Det har höjts en del varningar för att just SD skulle kunna bli vågmästare i valresultatet, som om det vore världens ände om SD kom in i riksdagen. Jag tycker nu visserligen även jag att deras politik är så urbota korkad att det inte är sant, men i händelse av att PP inte får vågmästarrollen i höst ska jag vara ärlig så ser jag nog gärna att SD får den då. Inte för att jag inte ser faran, utan för att skadan på det demokratiska systemet är så mycket större av att det byggs tvåpartistat. Sverigedemokraterna blir först riktigt nasty när de kombinerat ihop sig med resten av polisstaten.

Alla de etablerade partierna har ju redan konstaterat att dom inte tänker samarbeta med SD. Alltså skulle det vara intressant att se om det löftet hålls när bunker-partiet dinglar med regeringsmakten framför näsan. Och gör det det… ja, i så fall skulle det innebära att den svenska blockpolitiken bryts upp och rörs om, vilket jag inte kan se som annat än oerhört angeläget — även om priset vi då skulle få betala vore ett gäng dårar i riksdagen.

Även jag tycker det är skrämmande att SD väljs in i riksdagen. Inte för att SD har vidrig politik (vilket iofs är sant) utan för att det är ett kvitto på hur långt ifrån samhällets medborgare politikerna har hamnat.

Hela valet har varit ett fantastiskt sjöslag om medelklassväljarna, där man visat sig helt oförmögna att sätta sig in i någon annans levnadssituation. Till och med de utförsäkrade har används som ett slagträ i debatten av ena sidan, trots att vänsterblocket själva inte direkt har ett bra track record när det gäller försäkringskassan… och som om försäkringskassan var något svart får bland annars skinande vita svenska myndigheter.

Nu när SD kommer in skyller man det på olika varianter av “folk är dumma i huvudet”, allt i ett försök att slippa analysera vilken sorts existens det är som leder människor till en röst på SD. Det utanförskap som är grunden till ett sådant ställningstagande blir knappast bättre av det ramaskri av rent hat som ljudit konstant sedan gårdagskvällen, eller av demonstrationer landet runt mot ett demokratiskt valresultat.

Det är som om det finns en tro på att om man skanderar tillräckligt högt och monotont kan man slippa försöka förstå, slippa göra någon djupare analys av läget än att en tjugondel av befolkningen bör omyndigförklaras.

Fortsätter man längs den vägen kommer Sverigedemokraterna vara precis lika starka nästa val. Det enda positiva man kan se är möjligheten att de andra partierna nu styr upp sin egen integrationspolitik, vilket skulle kunna rycka undan mattan under fötterna på SD. På andra sidan av samma mynt finns risken att partierna (hej Folkpartiet) försöker stjäla röster av SD genom att själva bli mer extrema.

Nu har vi i alla fall ett intressant läge. Miljöpartiet har fått ett drömläge i vågmästarstälning där man förmodligen skulle kunna få igenom mer av sin politik än man någonsin fått förut, och det ser onekligen ut som man är så fast i blockpolitiken att man omedelbart kastar bort den chansen.

Nu måste någonting brista. Antingen brister högerblockets löften om att inte samarbeta med SD, eller så brister MPs blocktillhörighet (de andra alternativ som de facto existerar tycks inte ens finnas med i tankevärlden).

I annat fall hamnar vi i ett läge där en minoritetsregering ganska säkert leder till ett nyval om inte alltför lång tid, med oklar utgång. Partierna får då mycket svårt att förklara vad som ska göra skillnad, när endast en egen majoritet innebär att valresultatet håller.

Frågan som ställs på sin spets nu är helt enkelt: Är Sverige en tvåpartistat eller inte? Jag är glad att frågan i alla fall ställs, även i det fall svaret inte blir särskilt upplyftande.


Bildcredits: Gustav Gullberg.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Comments Off on Läget, då?