Sverigedemokratins grogrund

Postat Monday, September 27, 2010 om Politik

Det är lätt att få för sig att de bara är några stollar och att räkna ut hela rörelsen därför. Väldigt stor del av analyserna efter valet går i den riktningen. Människor med enskilda dåliga erfarenheter av muslimer eller andra folkgrupper, som generaliserat när ett hat för gruppen som sådant i ett försök att skydda sig?

Det är därför de stora reaktionerna varit demonstrationer mot SD och valresultatet (hallå, demokrati?) och den helt infantila kampanjen “Vi gillar olika” — som om de som röstat på SD bryr sig om att en massa medelklassare gillar Ahmed? Gärna en Ahmed som städar eller lagar pizza, då… för det är väl inte så att det är samma stora massa som “gillar olika” som har något att göra med att ingenjörer från Irak kör taxi istället för att nyttja sin utbildning?

Men när man tänker efter är de alldels för många. Det sägs finna en stor rörelse mellan SD och PP, vilket jag har svårt att se hur det kommer sig i så fall. Jag tror nog inte att gruppen är så stor som påstås ibland, men den finns helt klart. Och helt konstig är den inte, med tanke på hur superinriktad mainstreampolitiken har blivit. Då finns där två alternativ som tydligt säger “vi är inte som dom där politikerna”.

Jag har ändå svårt att förstå den, eftersom den enda personen jag kommit i kontakt med var en person som framstod en aning berusad och mest tyckte att vi inte hade någon chans att komma in i riksdagen, och som egentligen inte verkade ha så mycket annat att komma med i form av åsikter. “Jag röstar på Sverigedemokraterna nu. Dom tycker jag om”. Varför framgick inte riktigt, och jag var mer intresserad av att övertyga väljare än att ta reda på saken just då.

Samtidigt är Sverigedemokraternas strategi enkel och tydlig: Hitta de hål där de äldre partiernas åsikter helt sammanfaller, och uttryck en avvikande åsikt, allt i en sorts förpackning av “det var bättre förr”. Detta på gott och ont.

Invandringsfrågorna drar naturligtvis väljare, men jag är säker på medan de allra flesta som röstar på Sverigedemokraterna accepterar invandringspolitiken, men att många dras in av andra frågor får jag en känsla av när jag talar med folk eller läser kommentarer. Ibland till och med desperation över att det inte finns någon annan stans att vända sig.

Visst, det är människor som tröttnat på integrationspolitiken som samtliga partier har glömt bort att de borde ha, som skapar kaos i områden där nytillkomna människor lämnas att klara sig bäst dom kan utan den hjälp dom skulle behöva för att komma in i det svenska samhället eftersom migrationsmyndigheterna fungerar lika bra som svenska myndigheter i övrigt.

Men det är också folk som tröttnat på den likformade radikalfeminism som samtliga partier har annammat, och som allt för ofta spiller över i manshat.

Unga lågutbildade som tröttnat på att lämnas utanför välfärdssystemet medan politikerna tävlar i att låta som om Sveriges trygghetsnät fungerar alldeles utmärkt.

Säkert en hel del äldre som tröttnat på att invänta liggsåren utan mänsklig kontakt på allt mer eftersatta och nedskurna äldrehem.

Utförsäkrade, som väl medvetna om hur båda blocken monterat ner försäkringskassan ser med avsky på politikernas pajkastning om vems fel det var helt utan framåtriktade idéer om hur det ska bli bättre.

Tills det finns ett tydligt annat alternativ för dessa människor så kommer SD finnas där, och växa. Det behövs en mänskligare politik, helt enkelt, som har någon sorts idé om hur samhället ska förbättras, inte bara om hur mittenväljarna från medelklassen ska snärjas.


Bildcredits: LuMaxArt

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,