8 anledningar att rösta pirat

Postat Friday, September 17, 2010 om Piratpartiet

Det finns många olika politiska synsätt. Alla kommer fram till olika slutsatser, och de olika partierna har svårt att hitta särskilt många saker de håller med varandra om. Därför kan man förundras lite, över att vissa frågor tycks korsa alla gränser.

Tänker du rösta på Socialdemokraterna, men tycker integriteten och kunskapssamhället kontra övervakningssamhället är viktigt? Kanske du borde göra som Henrik Brändén, och rösta Pirat.

Tänker du rösta på Vänsterpartiet, men tycker att Bodström går lite för hårt fram och att du faktiskt inte vill att datalagringsdirektivet ska bli svensk lag? Då kanske du borde resonera som Jinge, och överväga Piratpartiet?

Tänker du rösta på Miljöpartiet, men tycker att politiken ska styras av ideal och sakfrågor, inte av karriärlusta och lobbyister? Kanske borde du då lyssna på MPs tidigare språkrör, Anders Nordin Altersbruk, och välja Piratpartiet.

Tänker du rösta på Moderaterna, men tycker inte att det är okej att en hel serverhall rensas och oskyldigas datorer förverkas, bara för att storbolagen vill behålla förra århundradets affärsmodeller? Kanske borde du följa i Göran Widhams fotspår, och bli Pirat.

Tänker du rösta på Centerpartiet, men tycker att FRA-lagen och IPRED-lagen inte var särskilt bra, och bör debatteras trots att de klubbats i riksdagen. Kanske borde du göra som Markus Berglund, och rösta Pirat.

Tänker du rösta på Folkpartiet, men vill ha företrädare som kan skillnaden mellan ägande och immaterialrätt, kanske borde du ta efter Christoffer Willenfort, som  bytte till Piratpartiet.

Och vill du inte rösta på något av riksdagspartierna, i protest? Tänker du dig en röst på Sverigedemokraterna? Kanske borde du istället fundera på om inte du också är mogen piratideologin, precis som Jan Rume.

Och tänker du sitta hemma, kanske borde du då göra som jag gör… jag som alltid varit bitter och cynisk, sett på politikerna med stort förakt, och inte haft någon tilltro till deras vallöften, men som nu hittat en aning hopp om vår demokrati. Jag röstar Pirat.


Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Otillräcklig informationspolitik

Postat Monday, August 23, 2010 om Informationspolitik

När vi talar om kontrollsamhället, övervakningslagarna och informationspolitiken är det inte helt ovanligt att vi i Piratpartiet får medhåll från en del av de andra partierna. De är ofta snabba att visa upp någon viss aspekt av sin informationspolitiska hållning för att på det sättet visa upp sig som trovärdigt alternativ, där det snarare finns minor som efter valet kommer visa sig röra sig om något helt annat än förbättrad integritet.

Medan de i sin tur är snabba på att peka ut områden där Piratpartiet inte har en heltäckande politik gör de allt för att se ut som om de själva har en heltäckande informationspolitik. Jag tänkte här spräcka den bubblan: Det finns inget annat parti som går att lita på när det gäller informationspolitiska frågor eller när det gäller det framväxande övervakningssamhället. Här nedan kommer en analys av partierna i bokstavsordning.

Centerpartiet

Centerpartiet gick till val 2006 på att stärka integriteten och många andra saker som lät väldigt lovvärda. Det gjorde nog att partiet fick en hel del röster. Väl efter valet har man regelmässigt struntat i dessa löften, och kritik internt såväl som externt har fallit för döva öron.

Nu har partiet helt släppt kritiken mot FRA, på någon sorts lösa grunder om att gjort är gjort, vilket pekar på en total och hopplös brist på insikt om det grundläggande problemet. Trots detta fortsätter partiet att kritisera datalagringsdirektivet i någon form av PR-drag, som när det väl kommer till kritan inte kommer innebära något konkret alls.

Detta har lett till att till och med Integritetskännande Centerpartister bestämt sig för att rösta Pirat.

Folkpartiet

Folkpartiet huserar Liberati, en frihetlig gruppering som strävar efter att styra om partiets inriktning när det gäller frihetsfrågor, där inkluderat övervakning och liknande.

Inom partiet återfinns också hjältinnan från FRA-omröstningen — den enda riksdagskandidat som höll ut och stod fast vid sina principer: Camilla Lindberg. Detta ger naturligtvis ett bra intryck, vilket även faktum att FP är det riksdagsparti som har flest underskrifter på Nej till datalagring (12 kandidater, att jämföra med 70 från PP) gör.

Trots detta första intryck beter sig partiet som helhet som en stabil stöttepelare för moderaterna i alliansen. Partiets utspel inför valet har handlat mer om ordning och reda, mer kontroll (särskilt inom skolan) och flirtande med främlingsfientliga grupperingar. På så sätt visar sig partiet vara på väg bort från en förbättring snarare än mot en.

Jag ser en hel del potential i de inre frihetliga strömningarna när det gäller informationspolitiken, men för detta val är den gruppen alldeles för svag för att ha någon påverkan.

Kristdemokraterna

Kristdemokraterna profilerar sig som värnande om “Verklighetens folk”, en term man därför varumärkesskyddat så att inga andra partier ska få använda den. På så sätt lyckas man visa hur man själva är villiga att missbruka informationslagstiftningen, för att få styra debatten själv.

Ingen av partiets kandidater har skrivit på väljarkontraktet mot datalagring, och partiets EU-parlamentariker och tillika vallokomotiv sedan urminnes tider, Alf Svensson, är den enda svenska parlamentariker som skrivit under ett förslag om att utöka datalagringsdirektivet till att alla webbsökningar ska sparas undan i flera år.

Partiet tycker att FRA-lagen blev bra till slut och fick tillräckligt bra integritetsskydd, och går även till val på att föreningsfriheten ska inskränkas och på att införa undantag i banksekretessen för att kunna jaga terrorister och barnporrköpare.

Miljöpartiet

Miljöpartiet är det parti som jag själv ser som närmsta andra kandidat i informationspolitiska frågor. Det kan nog bero på att partiet i mångt och mycket har unga medlemmar, och en större förståelse för de nya generationernas sätt att leva integrerat med den nya sociala tekniken.

Trots det har man svaga punkter i rustningen, brister i isoleringen. Särskilt visar deras track record att man ofta viker ner sig för S i regeringssamarbetet. Ett bra exempel på detta är hur man plötsligt var för datalagringens införande i Sverige tidigare i år. Det var rätt tydligt att detta var någon form av kompromiss i S-V-MP-samarbetet, men i stället för att säga rakt ut att man förhandlat bort datalagringen så var en hel drös företrädare för partiet för teledatalagringens införande helt plötsligt.

Den uppgörelsen har sedan rivits upp, men något tydligt ställningstagande verkar inte ha funnits sedan dess. Det är därför rimligt att tro att MP kommer göra samma prioriteringar nästa gång, det vill säga fokusera på sina kärnfrågor: miljöfrågorna, och låta andra frågor bli lidande.

Partiet vill riva upp IPRED-lagen, men har inte kommit överens med S och V om saken, och verkar inte särskilt angelägna om att göra det heller. Av intresse är även att endast en enda Miljöpartist återfinns på listan av underskrifter på väljarkontraktet mot datalagring.

Moderaterna

Moderaterna kan tyckas vara borta ur racet redan från början. Ändå kommer de med jämna mellanrum med utspel om reformerad upphovsrätt eller dylikt. Klart är dock att partiet inte har en grundläggande framtidsinriktad syn på frågan — hos M är banden starka till upphovsrättsbranchens lobbyister och verklighetsbeskrivning.

Reinfeldt och Ask får nog ses som de enskilt mest drivande för övervakningssamhällets införande, och det odemokratiska sätt som FRA-lagen tvingades, trycktes och mobbades igenom de egna leden borde vara en varningsklocka för alla som tänkt sig att rösta på Moderaterna.

Detta parti har varit drivande när det gäller väldigt många av de övervakningslagar vi har idag.

Socialdemokraterna

Socialdemokraterna var det parti som satt vid makten när övervakningen började rullas ut i snabb takt. Socialdemokraterna påbörjade FRA-lagen, men lade den sedan på is. Socialdemokraternas styre har till och med påverkat hela europa i negativ riktning i och med datalagringsdirektivet som antogs på EU-nivå, och som ursprungligen förhandlats fram av Bodström.

Även om Socialdemokraterna ursprungligen varit ett motstånd mot FRA-lagen under orden “Riv upp, gör om, gör rätt!” så har det sedan kastats en skugga över vad innebörden av detta egentligen är. Eftersom FRA-lagen ursprungligen var ett S-förslag, och eftersom det pratas om att “göra rätt” när det gäller avlyssning av kabel ställer många frågan om Socialdemokraterna kanske egentligen mest är ute efter att få sätta sin egen prägel på massövervakningen, eller klippa PR-poäng.

Partiet har även en historia av att köra över sina samarbetspartners.

Sverigedemokraterna

SD gör ingen hemlighet av sin strävan efter hårdare straff och mer kontroll (av vissa samhällsgrupper, i alla fall). Man har tydligt tagit ställning för någon form av FRA-liknande övervakning. SD ser “terrorhotet” som ett av vår tids stora problem, och åtgärderna kommer därefter.

Nu senast vill Åksesson ha övervakningskameror “på alla platser där våldtäkt är vanligt”, så då är det väl bara att sätta upp kameror i sovrummen då, med tanke på att de allra flesta våldtäkterna sker i hemmet. Jag tänker inte gräva djupare än så i partiets åsikter.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet anser sig ha den bästa integritetspolitiken, och vill att FRA-lagen rivs upp vilket har skrivits med i valmanifestet. Trots detta finns inget mer informationspolitiskt material att tillgå, och bara en kandidat från Vänsterpartiet bland nejtilldatalagrings topplista.

Partiet har dessutom som grundregel att man aldrig kommer fälla en arbetarregering. Detta innebär alltså att man inte har något hårt att komma med när det gäller integritetsfrågan i det rödgröna samarbetet, och Socialdemokraterna har ju dragit fördel av detta i ett antal år nu.

Obs: Efter lite ny information i en kommentar har jag skrivit ett uppdaterat inlägg om vänsterpartiets informationspolitik.

Sammanfattning

Om du tycker att fokusfrågorna rörande integritet, rättssäkerhet, kultur och kunskap är centrala, tänk efter mycker väl innan ni röstar på något av partierna ovan. Visserligen finns det alltid i alla fall något namn som är värt att kryssa, men resultatet av valet är i alla fall att partiets officiella politik genomförs, och där är bristerna stora.

Röstar du istället på Piratpartiet så kan du vara helt säker på att integriteten, rättssäkerheten och informationspolitiken hamnar i fokus. Det är visserligen sant att du då lämnar skolan, vården, omsorgen och skatterna för andra att bestämma.

Tycker du å andra sidan att skolan, vården, omsorgen eller skatterna är det viktigaste, så ska du definitivt rösta på något annat parti… men minns då att du med säkerhet lämnar informationspolitiken att driva vind för våg, på precis motsvarande sätt.


Bildcredits: Bright Tal

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Dödsstraffets riksförbund

Postat Monday, June 28, 2010 om Politik

(Detta inlägg blev en vecka försenat p.g.a sjukdom och jobb. Om det verkar lite efter är det för att det är det. Hoppas ni ursäktar.)

Jag är, i brist på bättre term, nykterist. Det vill säga, jag själv dricker inte alkohol, eftersom jag helt enkelt inte tycker att det jag får ut av att dricka är värt pengarna, riskerna och bakfyllorna. Lägg till det faktum att det finns ytterst få alkoholhaltiga drycker som jag över huvud taget tycker om.

Detta tycks för Svensson vara oerhört provokativt. Det är lite som att jag förstör Svenskens supa-skallen-av-sig-nöje om jag råkar tycka att jag kan ha roligt utan sprit. Att inte nyttja denna drog innebär alltså att jag konstant avkrävs en förklaring, eftersom detta nästintill omöjliga ställningstagande måste ha en anledning. Det kan väl inte vara naturligt att inte dela det normala svenska missbruksförhållandet till alkohol.

Detta tycks gå hand i hand med svenskens fullständiga oförmåga att acceptera eller ens förstå att det finns andra länder och andra kulturer där alkoholen inte är accepterad eller där det är andra droger som är vardagsnöjet.

Gång på gång har jag alltså förklarat att detta inte år ett politiskt ställningstagande. Jag tycker alla ska ha rätt till sitt eget val när det gäller bruk av denna typ av droger — men jag själv väljer att inte göra det, och ser dessutom en stor tragedi i att stora delar av befolkningen inte kan “släppa loss” och “ha roligt” utan att supa sig fulla.

Att detta sitter djupt rotat i vår kultur gör inte saken bättre — tänk dig liknande uttalanden om vilken som helst annan drog. Detta synsätt innebär dock inte att jag vill köra över andra människors självbestämmanderätt, vilket annars är poppis i drogsammanhang, särskilt i Sverige.

Det finns desssutom på ett personligt plan något att vinna på att vara nykterist. Eftersom det statistiska sambandet mellan alkoholbruk och trafikolyckor är så starkt ger försäkringsbolag i regel en lägre premie till nykterister, eftersom dessa bildar en riskgrupp med lägre risk. Problemet med detta är att det krävs att man bevisat sin nykterhet genom medlemskap i en nykteristförening. Det räcker alltså inte med att jag lovar försäkringsbolaget att jag inte dricker, jag måste lova en tredje part att jag inte dricker, och med detta stödja deras verksamhet med ett medlemskap. Detta trots att den tredje parten inte har ett dugg bättre möjlighet att kontrollera mitt eventuella drickande än försäkringsbolaget.

I detta uppstår ett problem. Nykteristförbundet IOGT-NTO ser nämligen ett mycket starkt politiskt ställningstagande som sin uppgift, inte bara mot alkoholen utan även mot annan droganvändning. Detta ställningstagande sker alltså till förmån för den så kallade nolltoleransen, eller The War on Drugs, och innehåller starka element av människoförakt.

Nu senast hyllar IOGT-NTO med vänner att stockholmsmoderaterna låter knarkare bli sjuka och dö hellre än få rena sprutor via samhällets skyddsnät. Detta är en naturlig följd av en nolltolerans. Tolererar man inte droganvändning kommer man inte heller tolerera de människor som använder droger. I detta finns ingen vilja att hjälpa eller att minimera skadan drogen gör — det handlar istället om att utrota drogen, och med den alla som inte kan tänka sig att sluta bruka den. Missbrukare blir sedda som lägre stående sämre människor snarare än människor i behov av hjälp.

Jag har tidvis funderat på att gå med i någon nykteristförening för att hitta gemenskap. Att försöka vara social i ett alkoholtokigt Sverige är ibland rätt jobbigt, vilket har resulterat i att jag inte särskilt ofta väljer att följa med ut på festligheter. Om det är en denna människofientliga inställning som gäller är det dock en gemenskap jag gärna ställer mig utanför.

Jag dricker inte. Det är mitt statement. Finns det någon organisation som på ett opolitiskt sätt kan representera det? Jag har i alla fall inte sett av någon sådan.


Bildcredits: Leo Reynolds

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Nyspråksundervisning

Postat Tuesday, May 4, 2010 om Politik

Moderaterna i Stockholm har dragit igång kampanjen “Stockholmsmotorn” med afficher i hela tunnelbanan och tillhörande webbsida och sociala medier-initiativ. Det går inte att undvika att slås över vilken skillnad det är på Piratinitiativ i sociala medier och gammelpartiers initiativ.

Men det var inte det som jag direkt noterade när jag såg kampanjen, utan den fantastiska användningen av nyspråket. Kampanjaffischen jag såg först handlade om trygghet, och då specifikt trygghet i tunnelbanan, eftersom det var i tunnelbanan affischen satt.

Moderaterna satsar på fler trygghetsvärdar och fler trygghetskameror, stod det. Jag vill då veta vad en trygghetskamera är, och exakt hur den skiljer sig från en övervakningskamera. Dubbelplusbra, tack moderaterna för nyspråksundervisningen.

Kanske tycker man rent av att mer övervakning alltid leder till ökad trygghet? Det skulle i och för sig verka rimligt, med tanke på hur man bankade igenom FRA-lagen och tuffar på när det gäller datalagringsdirektivet. I så fall håller jag direkt inte med, och röstar på ett parti som bryr sig om min integritet.

Men det är klart, hela moderatpolitiken för mer ordning och reda och hårdare straff kanske behöver sig ett språkligt lyft? Vi vill ha längre besök för intagna hos trygghetskliniken? Högre trygghetsbetalningar för otryggt framförande av motorfordon och annat otryggt förfarande? Trygghetsmikrofonerna i sovrummen blir också ett bra komplement för din trygghetskänsla, och det känns ju trygt att Försvarets Trygghetsanstalt trygghetssäkrar dina mail.

Det är helt enkelt dags för en ny slogan.

Moderaterna — Det Känns Tryggt


Bildcredits: Mikael Hedberg, CC-BY-SA

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,