Detta om rösträtt för män och kvinnor

Postat Saturday, April 9, 2011 om Jämställdhet

Till mitt tidigare inlägg om antirasistiska och feministiska dum-reaktioner kom den alltid obligatoriska diskussionen om rösträtt upp, eftersom jag nämnt kvinnlig rösträtt som något positivt som uppnåtts. Det tycks som att det krävdes ett lika extremt uttalande från antifeministiskt håll för att på något sätt ge inlägget extra poäng.

Det som brukar tas upp är att män inte fick allmän rösträtt förrns efter kvinnor, eftersom det förelåg ett så kallat ordentlighetsstreck som bland annat innebar att män måste ha fullgjort värnplikt för att få rösta. På något sätt tycks denna oförrätt göra att ojämställdheten med avsaknaden av kvinnlig rösträtt inte bör diskuteras.

Till att börja med måste jag kommentera detta med ett tips till antifeministerna: lägg ner. Det är både ett fullständigt ignorant påstående (se nedan) och skapar dessutom en enorm antipati för hela mansrörelsen. Det är ett exempel på precis samma förnekelse som feministerna visar prov på när det gäller nästan samtliga mansfrågor och det gynnar ingen.

I vilket fall som helst tycks en historialektion vara på sin plats.

Rösträtten i Sverige begynnade något förenklat 1866 i en annorlunda struktur där inkomsten var relativ till röstmängd. En person kunde alltså ha fler röster än en. Tanken var här att den som betalade mycket skatt skulle också få ha mycket att säga till om när det gällde hur de användes (och även bolag hade rösträtt).

Den allmäna rösträtt som vi har idag stammar från 1909, då rösträtt för medborgare infördes med en röst per röstande och proportionellt utfall i riksdagen. För rösträtt krävdes ordentlighetsstreck vilket innebar fullgjord värnplikt och inbetald skatt till stat och kommun de senaste tre åren. Även fängelseinterner och människor med stöd från fattigvården (tänk socialbidrag) undantogs rösträtt.

Allmän och lika rösträtt för kvinnor och män infördes 1919. Ordentlighetsstrecken kvarstod dock, men utan kravet om värnplikt för kvinnor. Detta innebar att ett extra krav ställdes på män som inte ställdes på kvinnor för att erhålla rösträtt — ett klart jämställdhetsproblem. Kravet på fullgjord värnplikt för män avskaffades 1923.

Sedan dess har vi alltså haft samma krav på män och kvinnor, även om ordentlighetsstrecken kvarstått och avskaffat successivt. Jag tänker inte gå in på detaljerna om hur, för det är liksom ointressant i sammanhanget.

Under perioden 1866-1919 hade kvinnor mycket begränsad rösträtt, och män till olika (minskande) grad begränsad rösträtt, vilket absolut var en kvinnofråga. Detta kan antas ha drabbat en överväldigande majoritet av kvinnorna. Under perioden 1919-1923 (alltså valet 1921) hade män ett extra krav för sin rösträtt, vilket absolut var en mansfråga. Detta drabbade mindre än 2% av männen.

Det krävs ett enormt tunnelseende för att tycka att 1923 är senare än 1919 och därför värre, utan att se till omständigheterna kring vem som drabbades och till vilken grad detta var ett problem. Att bara säga “allmän värnplikt infördes senare för män” är fullständigt ignorant.

Missförstå mig inte här, jag tycker nyanserna är viktiga att ha i åtanke… men en situation där majoriteten kvinnor under decennier inte får rösta är ett större jämställdhetsproblem än ett val där mindre än 2% av männen inte fick rösta. Den kvinnliga rösträtten var ett jättekliv framåt i jämställdhetskampen. Att inta en förnekande hållning att den allmäna rösträtten var en jämställdhetsfråga där män förfördelas framstår helt enkelt som enormt osympatisk historievrevisionism.


Bildcredits: LuMaxArt

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , ,